Sök
  • Sofie, Bergensjös MCO

Vår första kull gjorde entré i bilen.

Uppdaterad: mar 15

En långdragen förlossning men nu är de här.

Vart börjar man? Just nu sitter jag i tvättstugan där Coco tillslut valde sin plats. Jag har datorn i knäet och hör när de små diar och Coco spinner, mer rogivande än så här kan det nästan inte bli.


29/6 Föddes sex starka kattungar.

Klockan 5 på morgonen väcker Coco mig och börjar bli smått orolig. Hon vankar rundor och börjar leta boplats. Hon bäddar ner sig i en koja vi gjort till barnen i kryputrymmet vi har i snedtaket på ovanvåningen. Jag gjorde i ordning där till henne men helt till ro kom hon inte. Vid 10-11 så börjar hon leta ny boplats och bäddar ner sig i en trådback i tvättstugan hon kändes mer bekväm med detta och gjorde i ordning till henne. Klockan 12 så börjar hon flämta och värkarbetet kom igång riktigt bra 40 minuter senare så kom en fostersäck som satt kvar men ingen kattunge ville följa med i krystvärkarna. Strax efter 13.00 så kom ännu en fostersäck, alltså två stora vätskefyllda "säckar" men efter att ha krystat i 1,5 timme utan resultat så kom oron. Hade god kontakt med ett par uppfödare bland annat Jenny, vilket stöd. Tillsammans så prata vi om vad som var bäst för Coco och beslutet var att ringa till min chef (Veterinär, H) och han tyckte absolut vi skulle komma till kliniken. På ett par minuter så var vi i bilen och körde snabbt in till kliniken. I sista svängen så tar Coco ett försök till ett språng i mitt knä och båda "säckarna" går sönder men snabbt ut kommer den första lilla kattungen i mitt knä. Märklig känsla men wow. När vi väl parkerar så står H redo för att ta emot Coco men hon kändes inte lika besvärad och vi avvakta just nu med att söva ner henne. Vi satt kvar i två timmar för jag gärna ville vänta på en kattunge till så att vi viste det skulle gå bra. Hanna var i gott stöd och fixade god fika så vi hade en trevlig stund i väntan på nästa x) . Där händer inget och Coco verkar lugn så Hanna skjutsade hem mig och tänkte det kunde vara skönt för Coco att komma hem i rätt miljö igen. 16.15 var vi hemma, 16.21 började värkarna igen och 16.24 kom nästa lilla kattunge. 17.58 kom nästa tighta värkarbete och 18.05 kom det en liten till. Coco pysslar om de små och klockan blir 18.18 och nya värkar kommer, 18.30 kommer nästa. Nu kändes det ganska lugnt men 19.11 kom nästa värkar och fem minuter senare så var den femte kattungen född. Coco har tvättat alla och de diar fint. Men vid 22.30 börjar oron igen och jag kan känna att där är en kattunge kvar. Tanken var på den första blåsan som gick sönder i bilfärden att där är en kattunge kvar men troligtvis död i och med där inte är någon fostersäck den ligger i. 23.00 så lägger hon sig på sidan och ser att där är en liten svanstipp som hänger ut, hon krystar igen. Detta blev jobbigare för Coco och jag ringer upp Johanna som gav mig fint stöd i detta och hänger kvar i telefonen. Coco kämpar på och nu syns en tass och svans men den hänger med in igen, en den död? Blev så orolig och nästa värk måste den ut på och den kom... får tag om midjan på den och håller kvar tillslut hänger den med ut. En liten rörelse är där allt.... den lever.... Johanna är kvar i telefonen och guidar mig... tvätta, gnugga, tvätta, få ut vätskan ur munnen.... sen skriker den till. Tårarna bara rinner och jag säger att den lever. Vilken resa och absolut inte den sista. Coco och Trille har fått sex stycken fina små liv. 13.42 Hona, Svart och vit 16.24 Hane, Röd och vit 18.05 Hona, Sköldpadd med vitt

18.30 Hane, Röd och vit 19.16 Hona, Svart och vit 23.10 Hane, Röd och vit Silver samt mönster får vi presentera senare :) Nu njuter vi har en härlig Söndag!

0 visningar

© 2017 sida skapad av Sofie Bergensjö för Bergensjö´s Maine Coon. Foto av Sofie Bergensjö