2025...wow!

När jag slår en liten, försiktig blick tillbaka på 2024 så känns det nästan overkligt. För ett år sedan var rubriken i mitt huvud tydlig: “Hoppas 2025 blir bättre.”Och vet ni det blev bättre. Mycket bättre.

Jag tänker också: så få blogginlägg… vad hände egentligen?Och kanske är det just det som är svaret. Livet hände allt har bara rullat på i stort sett i 12 månader.

Det här året har varit precis ett sådant år som jag längtat efter. Visst har det funnits motgångar, men inte i närheten av tidigare år. Om framtida år får fortsätta kännas så här, då är jag oändligt tacksam. För även om varje år bär både glädje och utmaningar, så tär det när man gång på gång ställs inför tunga beslut för sina katter. 2025 gav oss mer lugn, mer glädje och mer hopp.

Året började så fint med Cleos kull, där vi fick uppleva feberpäls en både spännande och lärorik resa. Idag kan vi med trygghet säga att alla fick exakt den päls och färg de skulle ha. Ni var många som följde utvecklingen, och det värmde verkligen.

I mars föddes kullen mellan Alba och Bagge och där även våra två fantastiska tjejer Edda och Sia, nästa generation Bergensjös. Stoltheten är enorm, och lite extra över Sia, där jag ser bandet mellan henne och min son. Han bär henne med sådan stolthet, både hemma och på utställning, där fina vänner hjälpt oss att visa henne. Tillsammans har de tagit både Kitten Champion och Junior Champion, och priserna står nu fint på hans rum. Mammahjärtat slår några extra slag. Planerna för kommande utställningar är redan igång så 2026, vi har höga förväntningar men absolut mest glädje. Vill även rikta ett stort tack till Annika och Hanna som hjälper oss med Sias framgångar.

I april drog vårt största och mest genomtänkta projekt igång, kattgården. Med hjälp av min älskade pappa och man stod den färdig på knappt två veckor. Den frihet detta gett katterna är svår att beskriva. Direkt utgång under trappan, frisk luft när de själva vill, och möjlighet att dra sig tillbaka till the cat cave med värme, vila och trygghet. Det är en dröm som blivit verklighet och jag är så tacksam.

Och mitt i sluttampen… ja, då gick även mitt vatten.Vår fina dotter kom till världen och livet pausades för några dagar i en alldeles magisk babybubbla. Sedan kom vardagen tillbaka med glädje, kärlek och en liten minimänniska som nu är en självklar del av vår dagliga planering.

Under babybubblan fick vi även ett anonymt besök från länsstyrelsen. Först fylldes huvudet av tusen tankar, men det landade i ett väldigt trevligt möte som faktiskt gav mig möjlighet att utveckla verksamheten ytterligare. Något gott kom verkligen ur det så på så vis fick vi en bekräftelse på hur bra djuren har det hos oss.

När dottern bara några dygn gammal fick hon vara med på sin första kattförlossning man får börja tidigt, tänker jag. Nella bjöd oss på en helt felfri och lugn förlossning. Till en början bodde hon och de små hos mina föräldrar, som ställer upp för mig varje dag. Tacksamheten jag känner går inte att sätta ord på. När de senare flyttade hem till oss fungerade allt snabbt och harmoniskt tillsammans med våra andra katter.

I juni anlände våra två polska katter Bowser och Zelda. De bor idag inte kvar hos oss utan på foder, då det visade sig vara den bästa lösningen för dem. Vi är noga med att lyssna på våra katter, och ibland betyder det att låta dem välja en lugnare vardag än den vi kan erbjuda med barn, hund och liv i rörelse. Det beslutet kändes helt rätt.

Sommaren passerade med fullt fokus på kattungar och nya rutiner men vilken sommar det var. En sommar vi verkligen fick njuta av.

När hösten kom fick Vanessa sin sista kull. En lugn och fin förlossning som vi valde att dela med er, och som finns på YouTube. Vi delade även resan kring en liten som drabbades av flatchest en historia som berörde många men som lyckligtvis fick ett väldigt fint slut.

I november välkomnade vi mina föräldrars allra första kull, under stamnamnet Angel City. Att mina föräldrar varit en del av min resa med rasen betyder allt för mig. De har följt varje kull, stöttat och glatts tillsammans med mig och nu har de tagit sitt eget steg. Cleo var deras fodervärdskatt, men nu börjar deras egna resa på riktigt. Ett stamnamn som sätter Ängelholm på kartan och ett samarbete som värmer djupt i hjärtat. Framöver kommer ni att se fler tassar från Angel City’s här och jag kunde inte vara stoltare.

December rundade av året på bästa sätt, när vi dessutom fick fira över 10 000 följare på Facebook.

Jag är så innerligt tacksam för er som följer oss, stöttar oss och delar denna resa tillsammans med oss.

Året har burit med sig så mycket glädje, nya vänner, nya samrbete och så mycket tacksamhet. Tack alla som är en del av vår resa och delar vårt intresse.

Stort, varmt tack och med det önskar jag er alla ett riktigt gott nytt år 🤍