Vildas förlossning 2+3+3+(1)

Som många redan vet så var det en märklig/stökig förlossning för Vilda. Hon har haft två tidigare kullar helt utan komplikationer. Vildas viktökning var nästan två kilo, på ultraljud så var där minst sex kattungar så vi visste att hon väntade ett mindre fotbollslag. Vi anpassa oss mycket till Vilda när vi passerade dygn 58 då det blev väldigt tungt. Vilda är parad den 18/5 och är då beräknad den 22/5. På dygn 62 (19/5) så vaknar jag av att hon hoppar upp i sängen och blöder lätt. Hon känns dock väldigt lugn, äter, dricker och sköter allt som hon ska. Ett par timmars jobb stod i schemat så killarna hemma fick vaka för Vilda. Väl hemma strax efter 12.00 så känns Vilda fortfarande ganska lugn, bäddar och fixar och blöder fortfarande lite men inget som oroar mig, de små är där full aktivitet på i magen. Vid 16.00 så ser jag att Vilda börjar krysta vilket jag nog inte var mentalt redo för då dygn 62 kanske är någon dag för tidigt i mitt tycke. Så vi gör oss redo ganska så fort och tar emot första kattungen vid 16,46 en pigg liten pojke som väger 105g. Efter det så tog det en timme innan nästa krystvärkar kom och då kommer tyvärr en död kattunge med en vikt på 116g. Det som jag uppmärksammade på den kattungen va att den va något stel, blek och moderkakan såg inte helt hundra ut. Vilda kändes ganska nöjd med detta och la sig till ro med den lille överlevaren för detta dygnet. Jag hoppas nu att hon väntar lite med de andra och att det var just den döda kattungen som hon ville stöta ifrån sig. 20/5 dygn 63. Vilda är helt sig själv, äter och pysslar om sin kattunge, kattungarna i magen sparkar för fullt och av tidigare erfarenhet efter Ica så vet jag mycket väl att det kan dröja ett par dagar och framförallt nu när Vilda inte har gått över tiden. Fram mot kvällen så börjar Vilda bädda om igen och vid 21.00 så kommer det nya krystvärkar. En hane på 113g föddes klockan 21.15 med härlig energi. 22.45 och 23.20 så kommer det två döda till. Den ena hade samma förlopp som den som kom den 19/5, en märklig moderkaka, lite stel och väldigt blek. Den andra kom med rumpan först och det tog lite längre tid för henne att få ut honom. En kattunge jag inte klarar att få igång med mycket kämpande. Nu har Vilda två små killar och lägger sig till ro igen och fortfarande är där god aktivitet på insidan.

21/5 dygn 64 Ett par timmars akutjobb så fick min bästa svägerska Hanna rycka in och vaka lite. Jag hinner precis komma innanför dörrarna så föds det två till ganska så fort vid 14.46 och 15.00. En av dessa lever en liten flicka på 99g. Den andra var tyvärr död, stel, blek och en moderkaka som luktade märkligt den med. 15.06 kommer det en till med rumpan först och utan sin moderkaka så där var tyvärr inget liv i honom. Vilda går sedan och äter, dricker, sköter lådan och sen hoppar hon in till de små och lägger sig till rätta. Jag kan fortfarande känna att där är någon till i magen.

21/5-22/5 sent på kvällen natten mot måndagen dygn 65 så 23.40 så krystar Vilda än en gång och då kommer moderkakan från den som saknade sin. Strax efter så kommer en död kattunge till. Vildas förlossning har varit långvarig med totalt 9 kattungar, fyra är där full fart på. Mina tankar går ju självklart på högvarv, varför det blev som det blev. Kejsarsnitt? Varför har de dött? kunde jag gjort något annorlunda? Det finns inget facit, det finns kunskap, det finns magkänsla, erfarenhet och mer därtill. På morgonen den 21/5 så stämde jag av situationen med två veterinärer. Jag kände att Vilda ska kastreras efter denna kullen och förlossningen är som den är "kan vi inte bara köra ett kejsarsnitt och kastrera henne samtidigt?" I mina tankar låter det som en plan men samtidigt mår Vilda väldigt bra hon har inte burit kullen på övertid och en kattförlossning kan också se ut så här. Mitt enda orosmoment från dagen innan va just att moderkakan hade en märklig doft. Dock är det inte en motivation till att göra ett kejsarsnitt på henne vilket jag har full förståelse för. Jag pratade med ännu en veterinär som också tyckte vi skulle avvakta då Vilda faktiskt mår så bra som hon gör. Jag kan inte kräva ett kejsarsnitt även om jag känner att det hade varit skönt men då tänker jag nog bara för mig själv och inte Vildas, otroligt tufft beslut men sätta henne i en bil, narkos, sårläkning och mer därtill är inget som är aktuellt just nu. Därför sa/tänkte vi nej till snitt. Tre kattungar med en märklig moderkaka. Fullt utvecklade, bra vikter men lite stela och väldigt bleka. Alltså har de varit döda i ett par timmar (dygn?) har ventilerat tankarna lite med andra om vad som kan ha hänt. Det har varit väldigt många kattungar i magen och kanske inte närings upptaget till alla kattungar har varit tillräcklig. Moderkakorna kanske har lagt av att producera till kattungen? Mottaglighet för infektion som påverkat dräktigheten och kattungarna? Jag tänker mycket, klart man hade velat ha ett svar dock så känns det som att just hur moderkakorna såg ut och förlossningen gick till så har kattungarna utvecklats allihopa felfritt, det är endast moderkakan som varit annorlunda. Jag ser heller inga komplikationer utan snarare att allt har gått bra. En komplikation resulterar ofta till ett kejsarsnitt (akut?) och i detta fallet var det inget akut eller en komplikation utan endast en långdragen förlossning. Vilda har skött det väldigt bra vi boostade upp med bra mat och allt hon behövde och har skött förlossningen på de dygnen man ska räkna på. Fina krystvärkar och tagit hand om allt runtomkring hur bra som helst. Jag kan inget annat än att vara stolt över henne, jag känner lycka för henne och hennes fyra små. Hon har gjort ett superfint jobb och vi tar med oss ännu en resa. (Jag är väl medveten om att man kan tycka något varit rätt eller fel i detta. Jag känner att jag delar med oss av vår erfarenhet och kanske kan hjälpa någon annan. Min magkänsla har varit bra hela vägen och jag tror faktiskt inte det hade slutat på annat sett heller. Prata gärna med mig om era tankar och inte bakom mig. För jag VET att det finns åsikter men orkar inte med skitsnack!)

Nu sjunker vi in lite i Vildas babybubbla och återkommer när de blir lite större med uppdatering på hemsidan. Kram på er <3

---------------

Uppfödare av rasen Maine coon, kattungarna är stambokförda i Sverak med stamtavla.

Vi finns i Skåne, Ängelholm.

Kattungarna växer upp med oss i familjen och kommer från hälsotestade föräldrar.